Vårdagspromenad!

Idag, påskafton, har vi varit ute och gått i finvädret. Jösses, vad varmt det blev när vi gick! Både jag och älskling blev varma och rosiga om kinden tror jag. På slutet var vi tvungna båda två att skala av oss till t-shirt respektive linne för att komma ner i temperatur :-) Rätt skön känsla!

Vi travade iväg ner till the Winter Bay. Promenaden kantas dels av gamla stadsdelen från tidigt 1900-tal, vidare till hus byggda på 40-talet och vidare till 60-tal. Ner mot naturområdet via promenadvägarna bakom områdets skola, spanandes på allt nytt växande som börjar titta upp. Små, små gröna blad kryper sakta men säkert upp under fjolårets löv. Den mesta snön har smält bort, trots den otroliga mängd som bara för ett fåtal veckor sedan låg som ett tjockt täcke över hela landet. Ett tag tvivlade man ju på att det ens skulle gå att smälta bort allting innan kräftfisket... Men, naturens under, allt har smält bort utan en massa eländigt slask!! Det ligger bara litegrann på de allra mest skuggigaste ställena, under träden i skogsbackarna, typ. Det måste jag säga var helt oväntat. Jag hade ju redan jagat mig helt slut efter gummistövlar där mitt i snöovädret i panik över att det inte skulle gå att få tag i när snön väl började smälta. Och jag har inte ens behövt använda dem! Men det kommer väl fler chanser, våren och sommaren och hösten kan nog bjuda på lite mer fukt och lera innan jag ger upp tanken att få inviga de vackra plaskfötterna.

När vi kom ner till själva viken satt det faktiskt 3 killar i 20-årsålder och hade picknick med medhavt vin (min gissning, tror inte att det var hallonsaft i de plastglasen) och såg ut att trivas bra i solen på stora gräsmattan. Hundar och deras ägare strosade runt, vissa lekte kast med lång gren, vissa låtsades att de var det svenska svaret på Cesar Milan och tränade ignorera-mötande-människor-som-promenerar-förbi. Isen ligger fortfarande i viken, men jag skulle inte rekommendera någon att ens försöka skutta ut på den. Det var väldigt blött ovanpå och isen låg och gungade mest som en enda stor kaka, där ingen fast substans fanns i kanterna längs med stranden. Två båtar låg i viken! Den ena en fastfrusen stålbåt, modell aningens rostig, inget synligt namn, men i tillräckligt gott skick för att ha en ägare som troligtvis bor någonstans i nejden. Men den var totalt fastfrusen - och det är ingen båtklubb där, så den hade nog lagt sig där rätt olovandes över vintern... Billigt. Än så länge verkar de inte ha utverkat några parkeringsböter för båtfolk som gått att ta till här. Och det är väl tur måste jag erkänna. Sen låg det dessutom ytterligare en liten insmiten båt fastfrusan över vintern, den låg för ankar mitt i pölen!! Det såg jätteroligt ut!! De flesta brukar ju trots allt ta upp sina plastsegelbåtar och åtminstone masta av innan vintern. Men det kanske förutsätter att man har en hamnplats.... :-)

Resten av promenaden kantades av alla mina fantasier av kommande promenader längs samma sjökant. Håller tummarna för att man kan lura hit syster och svåger kanske och ta sig en liten tur, kanske en fika nere vid Skulpturens Hus, promenad bort mot båthamnen och eventuellt avsluta med en kall öl på någon av våra uteserveringar i närheten hemma. Då kan till och med tjejerna vara med, åtminstone två av dem får ju till och med svinga en bägare framåt våren då även min lilla dam fyller 18 här snart.

Dagens låt: "Sittin' on the dock of the bay" - den har snurrat i mitt huvud hela dagen - längtar till våren och sommaren och tillvaron nere vid våran "bay" och framför allt vid våran dock of the bay :-)

Otis Redding... välkommen hit!