Om det inte var så mycket snack om könsroller och jämlikhet och annat larv så skulle det inte vara så mycket tjafs och gnäll om allting. Det är min teori.
Om jag hade blivit fostrad i den andan att det är mitt jobb att ta hand om städning, matlagning, tvätt och uppfostran, hur tror ni då mitt hem hade sett ut?? Ja, just det!!!!
Det hade funnits:
- ett rent och fint hem.
- allt i snörräta rader
- inte så mycket prylar på alla ledig ytor
- dammfritt
- bara tomma soppåsar
- glänsande och nybonad vardagsrumsparkett
- hälsosam mat i mängder
- matschema
- fasta tider för alla måltider
- plats att sitta och äta på
- rena, nystruka kläder
- nymanglade, väldoftande lakan
- välstrukturerade barn böjda över läxböckerna
- en karl som hade ork och tid att göra allt annat skoj med mig - och borra upp saker!
Istället ser det nu ut så här:
- stökigt på varande kvadratdecimeter
- dammråttor som attackerar, följt av långa hårstrån (som borde passats i en peruk istället)
- döda insekter på golvet
- skrynkliga rena klädhögar
- stora högar med smutskläder på stolarna i sovrummet som man ska kunna sitta på
- damm, vägdamm, pollen och annat ickeidentifierbart på alla fönsterbrädor
(vi har öppna fönster jämt, året om, vägdamm & pollen lägger sig som ett täcke över allting 2 dagar efter att man har torkat av alla ytor) - hämtpizzakartonger ovanpå andra saker (som ligger i vägen för hämtpizzakartongerna...)
- smutsdisk i köket, vardagsrummet, dotterns rum
- ren disk i diskmaskinen
- inga rena glas i skåpen
Och jag går och längtar efter att få sätta upp elaka skyltar i hela hemmet, nöjer mig normalt med post-it-lappar som sitter här och var (tills de suttit så pass länge att de rasar ner på golvet. Där får de ligga.
Okej, jag kanske är lite ironisk i det här inlägget.... Men jag fick en anti-städ-å-fix-känsla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar