Fröken Surpuppa

Dotra vaknar till på eftermiddan.

Själv har jag efter lång, lång tid äntligen torkat av handfatet (och massa mera delar av badrumsinredningen). Det var grisigt som tusan, blandat med damm, hårspray, tandkräm, fukt, solpuder och mascara. Jag har försökt "vänta ut" familjen, för att se om någon annan som omväxling skulle kunna torka av när det blir för skitigt. Det var ingen vacker syn. Jag har spanat in det här i flera veckor!

Ingen har nämnt handfatet, ingen har ens försökt torka av där det finns "ledig plats" (inga tvålflaskor, tandkrämstuber, lösögonfransar, gamla 10-öringar, foundations osv). Ingen. Inte en centimeter avtorkat. Jag har varit "duktig" och låtit bli. Inte ens bett någon göra det, eller bett någon plocka bort sina saker. Inte gnällt. I alla fall inte om handfatet :-D

Men idag gav jag upp den tysta kampen och tog en trasa med klorinblandning och plockade bort allting, la det på det nyavtorkade toalettlocket, och gick loss med förnöjsamhet! Allting prydligt placerat på lämplig plats. Hur lång tid det tog? Totalt inkl avplockning och tillbakaplacering, avtorkning och avsköljning av nämnda trasa? Ca 3-4 minuter. Hur många minuter finns det på en dag? På en vecka? På två veckor? You do the math!

Poängen i den här ramsan är inte själva städandet eller avtorkningen, eller offermentaliteten hos en mor, sambo, medborgare med renlighetsavkänningen påslagen. Poängen med detta var kommentaren från den nyligen uppstigna dottern (som fyller 20 om typ 2 veckor).
"Varför har du flyttat på mina lösögonfransar?!?! Du kunde väl ha sagt till innan så att jag kunde ta undan dem!"
Dessa grisiga, mascarakletiga, dammiga, smetiga små spretiga strån är en mycket värdefull del av dagens unga flickors mundering. Man får inte blanda ihop dem!!!! De hör liksom ihop, 2 och 2. Och vilka som var bra, med rätt form, och när de senast användes. Om de låg prydligt, i tydlig ordning på rad? Nä. De låg i samma ordning som legobitar brukar göra efter att 3 st 5-åringar intensivt har lekt med dem.

Hon fortsätter i samma upprörda ton: "Du förstår väl att du måste säga till!! Du kunde väl ha väntat en timme tills jag gick upp!"

?????????????????????????????????
(asså, jag måste få till det där fotot med mitt ansiktsuttryck....)

Jag försökte hålla en vänlig nivå, så jag sa. "Visst, du har rätt. Förlåt.
Men du kanske skulle kunna lägga dem i en behållare/burk framöver så blir det lättare att städa. Då kan man bara lyfta upp den och torka av?"

Svaret: "Nej, men du måste faktiskt säga till innan!"
Ajabaja, inte röra smetiga lösögonfransar.
Nu har jag lärt mig. Väck henne om det är kritiskt med avtorkning. Annars - vänta en timme.