Jag har en dotter som nästan är i "övre tonåren" snart. Hon går på gymnasiet och har en drös med polare som hon umgås med. Hon är social som tusan och älskar när det händer saker och vill gärna att när det händer så ska det vara i glada vänners sällskap. Förr var hon ju hemma mer och umgicks, av naturliga skäl, mycket mer med familjen. Numera, ju större hon blir och ju mer frihet hon behöver och faktiskt har rätt till, så krymper tiden tillsammans. Man får njuta av de stunder som kommer en till del helt enkelt. Så jag njuter av kvällar, eller sena nätter, i TV-soffan med henne nersjunken i soffan, oavsett om det är tokbra TV eller uselt :-) Jag bara njuter... Nu halvligger, halvsitter, hon och tittar på en av sina favoritserier. Hon borde förmodligen ha studsat i säng för att sova, men jag vill inte säga till. Hon är så söt att titta på när hon ler och flinar åt vad som händer i rutan. Och jag ler och flinar när jag ser henne.
Min stora kärlek!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar